Extra intäkter från elnätet för laddoperatörer – oavsett laddhanteringssystem

Flexibilitet i elnätet innebär att man anpassar när och hur snabbt elfordon laddas, så att elsystemet hålls i balans. Laddlasten kan höjas eller sänkas inom några sekunder, eller flyttas över flera timmar, vilket gör den värdefull för systemoperatörer och för energimarknaden.

Fyra grupper av köpare betalar för den: transmissionsnätsoperatörer som köper frekvensreserver, grossist- och balansmarknaderna, kapacitetsmekanismer och distributionsnätsföretag som hanterar lokala flaskhalsar i elnätet. En femte typ av värde är inte en marknad alls: lasthantering kan sänka dina egna nätkostnader. För en laddoperatör är allt detta ett sätt att tjäna pengar på laddinfrastrukturen utan att installera något nytt.

Det beror på tre saker: vilket land och elområde du är verksam i, hur mycket laddeffekt som används samtidigt och vilken typ av laddning det gäller. Långa parkeringstider passar grossistmarknaden. Hög samtidig effekt passar frekvensreserver. En begränsad nätanslutning gör lokal kapacitet till det viktigaste. Vår bedömning täcker alla fyra marknaderna och visar vilka som är realistiska för ditt laddnätverk.

Långa parkeringstider passar grossistmarknaden. Hög samtidig effekt passar frekvensreserver. På en plats med begränsad nätkapacitet prioriteras DSO-tjänster och dynamisk anslutningskapacitet. Se vilka marknader som passar ditt laddnätverk, uppdelat per laddtyp.

Trösklarna sätts per produkt, inte per land. Frekvensreserver kräver minst 1 MW samtidig laddeffekt, medan grossist- och kapacitetsmarknaderna har egna villkor för att delta.

Tack vare aggregering behöver du inte nå trösklarna på egen hand. Virta slår samman din kapacitet med andra laddoperatörers till en portfölj som når över tröskeln, och du får betalt för din andel.

I praktiken beskriver de samma sak från två håll. Demand side response, eller DSR, är termen som används i Storbritannien när konsumenter anpassar sin elanvändning för att hjälpa till att balansera elsystemet. Demand response är motsvarande term i större delen av Europa, och på svenska kallas det efterfrågeflexibilitet. Flexibilitet i elnätet är det bredare begreppet för själva förmågan, oavsett vem som köper den.

För en laddoperatör spelar skillnaden sällan någon roll kommersiellt: det som säljs är justerbar laddlast, och köparen och ersättningsmodellen beror på marknaden snarare än på vad det kallas.

FCR, eller frekvenshållningsreserv (Frequency Containment Reserve), är kapacitet som automatiskt justerar elförbrukning eller elproduktion för att hålla nätfrekvensen stabil på 50 Hz. Transmissionsnätsoperatörer som Fingrid i Finland och Svenska kraftnät i Sverige köper in den genom marknadsbaserade upphandlingar och betalar leverantörerna för att hålla kapaciteten tillgänglig. FCR är en av flera stödtjänster, tillsammans med frekvensåterställningsreserver (aFRR och mFRR) och snabb frekvensreserv (FFR).

FCR-N, frekvenshållningsreserv för normaldrift, håller frekvensen inom normalbandet 49,9–50,1 Hz. Det är en symmetrisk produkt: resursen måste kunna reglera både uppåt och nedåt. FCR-D, frekvenshållningsreserv för störningar, hanterar större avvikelser mellan 49,5 och 50,5 Hz och upphandlas som två separata produkter, FCR-D upp och FCR-D ned. FCR-D aktiveras sällan, som svar på faktiska störningar.

Ja. En laddpunkt som levererar effekt till ett fordon är en justerbar last, och effekten kan sänkas eller höjas inom några sekunder. Det är precis vad en reservresurs gör. Enskilda laddpunkter är alldeles för små för att komma in på reservmarknaderna på egen hand, så de aggregeras: många laddpunkter på många anläggningar slås samman till en portfölj som fungerar som en enda resurs.

Du får en kapacitetsersättning för varje MW reservkapacitet som hålls tillgänglig, för varje timme den är tillgänglig. Ersättningen gäller tillgänglighet, så den betalas ut oavsett om reserven aktiveras eller inte. Priserna sätts på transmissionsnätsoperatörens marknad och varierar med produkt, timme och marknadsläge.

Det finns en kostnad att väga mot ersättningen. Symmetriska produkter behöver utrymme att reglera åt båda hållen, så de laddpunkter som ingår i åtagandet laddar under full effekt under de timmar åtagandet gäller. Det räknar vi in i modellen i stället för att låta dig upptäcka det i efterhand.

Minimalt. Reserverna reagerar på nätfrekvensen, och frekvensen ligger inom normala gränser den allra största delen av tiden. När en reaktion krävs justeras laddeffekten hos de laddpunkter som deltar en kort stund innan den återgår till det normala. Särskilt FCR-D aktiveras bara vid faktiska störningar i elnätet, och de är sällsynta. Du bestämmer också vilka delar av laddnätverket som deltar och inom vilka gränser.

Innan en resurs får leverera reserver kräver transmissionsnätsoperatören förkvalificeringstester som visar att den reagerar korrekt på frekvensavvikelser. För aggregerade resurser ingår även en teknisk beskrivning av aggregeringssystemet. Virta sköter processen åt dig.

Laddningen schemaläggs till de billigare timmarna inom den tid som fordonet är anslutet, och besparingen är prisskillnaden mellan de timmar du undvek och de timmar du använde. Laddningen kan också erbjudas på balansmarknaden, där ett antaget bud ger betalt per MWh. Båda förutsätter att energi faktiskt flyttas, så en platt priskurva ger ingenting.

Mer än reserverna gör, eftersom lasten flyttas över timmar i stället för att justeras i några sekunder. Sessioner kan starta senare eller ladda långsammare. Därför passar det långa parkeringstider, och därför är ramarna viktiga: du väljer vilka anläggningar som deltar, och schemat utgår från en tid då fordonet ska vara klart.

Nej. Ditt befintliga elavtal kan vara kvar som det är.

En kapacitetsmekanism betalar resurser för att vara tillgängliga under de timmar då elsystemet med störst sannolikhet får brist, snarare än för den energi de levererar från dag till dag. Resurser på efterfrågesidan, som laddlast, kan delta, oftast med en reduktionsfaktor på volymen och en baslinje för mätningen som fastställs i förväg.

Kapacitetsavtal innebär en leveransskyldighet, och om den inte uppfylls utgår en ekonomisk sanktion. Det är den största skillnaden mellan en kapacitetsmekanism och en reservprodukt, så den hör hemma i beslutet och inte i det finstilta. Sådana tillfällen är sällsynta och aviseras i förväg, och åtagandet dimensioneras efter last som vi vet är tillförlitlig.

Ett distributionsnätsföretag köper minskad last på en viss plats och vid en viss tid, för att avlasta en del av sitt elnät där det är trångt. Därför beror det på exakt var din laddning finns inom en kommun eller en gren av elnätet, och två anläggningar i samma stad kan ha olika förutsättningar. Vi jämför dina anläggningar med de produkter som finns där de ligger.

Ofta, ja, och det är oberoende av marknaderna. Dynamisk lastbalansering håller anläggningens effekttoppar under en viss nivå i effekttariffen, vilket sänker anläggningens nätavgifter och kan ge utrymme för fler laddstationer bakom den befintliga anslutningen. Värdet beror på din tariffstruktur och hur mycket marginal din anslutning har.